onsdag 24 mars 2010

polygrip, kaka med choklad och födesledagsfika

Morgonen i Söderdal (vårt hus heter söderdal),
5.30, lilleman vaknar, lagom glad.
5.45, mina har sovit klart,
-Mamma Mina vaken nu.
-jasså
-mina ska ha kalas

Det var ju nämligen så att A på Minas dagis fyllde tre år igår, och det där med kalas är något som minis tycker om, snappar upp och leker länge. Så klockan sex ljöd Minas fina stämma över hela huset:
- Ja måne leva,ja måne leva...osv.

Jag lyckas lykligtvis somna om (vilket inte va så där jättesvårt), lilleman på bra humör.
Sen drömmer jag om att vi är på kalas, och att Mina tjatar i lätt 5 min på detta kalas om att hon ska ha en kaka med choklad. I drömmen får hon en, tjatar mer, hon får en till och så håller det på tills man inte ser ungen för all choklad. Då väcks jag av att min nu lagom irriterad dotter istället skirker i mitt öra -MINA HA CHOKLAD KAKA, hon har ju givetvis stått och tjatat under hela tiden jag sov. och vi lykades konstatera att den kakan (som givetvis är en viktig leksak till den viktiga kalas leken) ligger på nedervåningen, och vi befinner oss på övervåningen. Jag förklara så pedagogisk jag kan (klockan 06.05) för min dotter att hon får kakan sen.
Och jag somnar om, lilleman halvnöjd, men nöjer sig att sitta mellan mig och dennis i sängen och leka med gosdjur.
Så sover jag en stund, tills mina skiker igen.
-MINA ILL KOMMA UT!!! och gråter gör hon.

vart är mina?
Jo hon har låst in sig på toaletten. och kan inte låsa upp.
Hela cirkusen slutar med att jag får gå ner, hämta verktygsväskan och skruva upp låset med en polygrip. och när jag får upp dörren så är hon nöjd igen, och har börjat leka med toalettborsten(!!!?!!) och att den också ska vara med på kalas.No way.

06.30 ger vi upp, ingen sovmorgon där. Kaffe är gott.

Och för de som undrar så är hela övervåningen vigt åt våra barn, där finns inget annat än Minas och vårt rum, en garderob, toalett och ett stort lekrum med grejor man inte kan slå ihjäl sig på, så mina kan leka där helt själv så jag och dennis får ligga och dra oss tio min.

men jag lever länge på den underbara sovmorgonen jag fick igår.tack!

2 kommentarer:

Fia sa...

Tack för dagens skratt :) Det var länge sen jag skrattade högt åt något jag läste, jag tror nästan att grannarna hörde mig :)

Mia sa...

Det var så lite så..=)

Skicka en kommentar