Så är det i många fall, för vissa är det att sjunga eller att ta en promenad. I mitt fall är det lite av varje. Jag har egentligen inget att bearbeta. Men när man känner att sömnen inte blivit tillräcklig och man ändå har mycket att tänka på, så är det skönt att blogga om lite ditt och satt mest för att samla sig. Fast jag vet att en godnatts sömn gör underverk. Att bara släppa alla måsten. Att bearbeta intryck från allt och alla tror jag är viktigt inte bara för små utan oxå för vuxna. Och det finns studier som visar på att om vi sover och.äter som vi ska, så skapar servo sin tur ett välmående.
Så vad gör man när man inser att sömnen inte kommer att vara som den bör de närmaste åren? När barnen inte sover alltid som de ska heller?
Jag tror på begreppet lagom, man måste inte vara bäst, man måste inte alltid lite mer och man måste inte alltid ha det där " lilla extra" för att må bra. Det man måste är att få sitta ner, göra inget och fundera på absolut inget. då mår man bra. För har man inte ro att sitta ifred. Utan data, tv eller telefon så kanske man ska ta sig en funderare på det egna välmåendet.
Jag läser om hälsa på arbetsplatsen nu, om hur stress på verkar oss på både negativt men i även lagom dos, på ett positivt sätt. Man säger att de flesta människorna inte upplever att de är stressade eftersom att kroppen orkar hålla en hög nivå ett längre tag. Sedan är det väldigt individuellt hur länge. Stress uppkommer inte bara på arbetet utan även i privatlivet , jag måste träna , jag måste fixa god mat och huset måste vara rent osv. Vad kan vi då göra för att minska vår stress?? Och vill vi det??
När kroppen håller en hög nivå så skapas en spänning vilket kan bidra till att ditt beteende ändras. Du tappar tålamodet, låter ilska gå ut över det sociala livet och ämnesomsättningen försämras. Kroppen arbetar med att hantera stressen, därför slutar den att ta hand om det andra nödvändiga såsom ämnesomsättningen.
Vad kan vi göra?? Vissa skulle säga; jag ska börja träna, utan att förstå att träningen i sig är en bidragande faktor. Kraven på träningen blir nämligen stressande om du känner att du inte hinner med. Det man kan göra är att acceptera det faktum att det är okej att leva och må bra, utan att huset är topp topp, utan att man har den nyaste outfiten eller att kroppen är bra som den är. Och på jobbet kan man säga tt jag hinner inte med, eller helt enkelt nej till merjobb.
För i slutändan står ingen där och tackar dig för att du jobbat ihjäl dig, det finnsingennsom tackar dig för att du slitit som ett Djur med städning eller renovering. Och det är ingen som tackar sig för att du har pengar.
Men din kropp tackar dig för att du valde att ta det lite lugnare, för att du stängde av mobilen en dag och för att du sket i statusuppdayeringar på Facebook. För intrycken är som sådana, att när du aldrig ger dig en paus, så kommer den negativa stressen, och med det som
Följd en vardag som känns otillräcklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar