Tisdag

Den här dagen skulle jag aldrig ha lämnat sängen, inte tildson heller. Vi skulle ha legat kvar, sovit, ammat och gottat oss. Kommit upp lagom till lunch, bytit blöjor som paus från vilandet, och så lagt oss igen. För de var nog inget som funka som det skulle idag. Trötta var vi allihopa, sega, men barnen ville inte lägga sig, och tildiis ville inte sova middag på hela dagen, sånär som på en timme i bilbarnstolen till dagis, Ica och hem, och katten jamar bara efter mat. Som om det inte fanns ett helt smörgåsbord utanför ytterdörren.

I psykologin fick vi lära oss ett minnesfel som jag tycker är viktigt, minns ej vad det heter, men kort sagt; när du har en dålig dag, är trött och sur, så kommer du uppleva det som att alla i din omgivning är det, den där glada tjejen på Ica upplevs som ironisk och dum, den där kommentaren från sambon upplevs som förakt när det bara var ett snällt uppbåd..osv. Eftersom vi tolkar andra utifrån oss själva. Det funkar så åt andra hållet med, är du glad och lycklig är alla andra det med, enligt ditt sätt att se det.

Idag var jag trött och bitter, så tillochmed den där förjävlastorakartonghelvetet från posten kändes som ett hån när den inte fick plats i bilen, så vi var tvungna att åka hem och lämna den för att kunna hämta barnen på dagis, typ 20 min för sent.

If you se some one whitout a smile, give him one of yours.

Jag kunde ha behövt ett leende idag.