Söndag

Man inser inte hur stor vÅr lilla bebis egentligen är, alla framsteg sker pö om pö så de faller sig naturligt, hon rullar runt, sitter upp jättebra med stöd. Hon hoppar hoppgunga som en vilding. Äter sina smakportioner och är jätteduktiga. Lilleman har nya ord varje dag, nytt ord för idag var aj och nej. Kan komma väl tillhands på dagis kanske. :) minis drömmer om påsken och påskas kärring, ritar telningar, klipper själv med saxen ( fast det har hon väl kunnat ett halvår minst), hon kan räkna till 20, funderar på allt och frågar. Hon är en stor lilltjej mammas hjärta. De här fyra åren har bara flygit förbi. Det är helt fantastiskt att vara mamma. Man måste bara stanna upp ibland och se efter. Vad de är duktiga mina barn.

I takt med att barnen växer så växer jag och Karln med, vi blir väldigt sammansvetsade, tänker och funderar tillsammans och har samma mål.
Man får inte glömma att vara tacksam över det man har, just nu, för tiderna förändras. Jag vet inte vad morgondagen har att erbjuda, men jag är tacksam för idag, för de människor jag har omkring mig, som alla är en del av pusslet till mitt liv.
Tack för att ni finns!